Vecka 2 - 5. Smärtlindring - promenader

Telefonsamtal 

Idag, 20 maj, är det en vecka sedan jag opererades och jag känner mig starkare för varje dag. Sover bra, vilket är a och o.

Vid 9-tiden ringer min sjukgymnast på Strandängshälsan och frågar hur jag mår! Så trevligt att bli uppringd istället för att jag själv ska söka personen ifråga. Vi bokar in ett första besök om 3 veckor, alltså 4 veckor efter operation. Förra gången, när jag blev opererad på Halmstad sjukhus var första besöket hos sjukgymnasten 6 veckor efter op.

Strax efter samtalet från sjukgymnasten ringer Capio Movement och undrar hur det går för mig. Så skönt att säga att allt är bra. Sover bra, trappat ner medicinerna, bandaget torrt, ingen svullnad, inga blåmärken*. Ja, inget att klaga över alltså. Jag kommer inte få kallelse till återbesök hos ortoped, men däremot till fysioterapeuten på Movement.

Solen skiner och nu äntligen har den kalla vinden avtagit och det känns riktigt skönt ute. Jag drar på mig jeansen för första gången efter op vilket funkar! Jag är inte alls svullen som förra gången. Går ner till stranden fram och tillbaka. Det blir ca 1 km och det känns i benen efteråt. Vilar sedan en stund i solen hemma i trädgården.

Efter många steg är det skönt att uppsöka favoritplatsen. Här gör jag mina övningar morgon, middag, kväll! Nästan....

Kristi Himmelsfärdsdag 21 maj och 8 dagar efter op

Sol även i dag och termometern börjar äntligen dra sig uppåt. Jag har sovit en hel natt utan morfin, endast Alvedon. Ok, jag var upp på toa 02.50 men sen somnade jag om och gick inte upp förrän vid 8-tiden. Känner ingen smärta och väntar med Alvedon till 12-tiden.

Idag planterar jag ut mina tomat- och gurkplantor i lådorna. För säkerhetskull täcker jag med plast på kvällen som skyddar mot låga nattemperaturer. F placerar ut alla pelargonkrukor som jag förberett innan operationen.

Det blev ingen promenad idag men jag har stått på benen hela dagen och känner mig ganska trött på kvällen. Jag tar mig fram med en krycka och det blir jobbigt i längden.

*Idag upptäckte min man stora blånader på baksida lår. Kan inte se det själv, endast i spegel.

Smärtlindring

Igår kväll (21 maj 8 dagar efter op) kunde jag inte somna på grund av en strålande smärta i det opererade benet. Jag tog två Alvedon men kunde inte slappna av. Vid 01-tiden gav jag upp och tog en snabbverkande morfinkapsel (oxikodon). Ganska snart känner jag hur smärtan tonar bort och jag somnar gott. Har man ont ska man inte kämpa emot utan utnyttja den smärtlindring man har tillgång till.

Jag kan konstatera att det inte bara är hur långt jag går som påverkar kroppen. Igår gick jag måånga steg på liten yta med endast en krycka och även utan krycka då jag höll i bord och annat nära mig. Det är nog väl så tröttsamt som att promenerar med två kryckor och kan koncentrera sig på att gå rätt och belasta rätt.

Soliga dagar älskar jag att kunna lägga mig i min solsäng med en ljudbok i öronen. Men hur kommer det att funka nu? Jag ska/får inte böja höften mer än 90°. F lägger brädplankor under benen vilket höjer solsängen ca 8 cm. Bättre än ingenting och det blir faktiskt lite lättare att ta sig ner och upp från sängen.

Dessa är de senaste jag läst/lyssnat på. Kan verkligen rekommendera båda! 

Den strålande/molande smärtan i benet vill inte riktigt ge med sig och jag inser att det inte räcker med Alvedon. Jag tar återigen långtidsverkande morfin morgon och kväll ytterligare några dagar så får jag se om det hjälper. Det är speciellt jobbigt nattetid med smärtan som gör det svårt att slappna av. Det innebär också att jag har svårt att ligga på sidan (den friska) vilket jag kunde första veckan. Men jag vet ju också att det blir bättre. Tålamod!

Tyvärr innebär morfintabletterna att jag känner mig tröttare men förhoppningsvis kan jag snart sluta med dem.

                                             

2:a veckan efter op

1. Smärta i höger skinka som strålar ner i benet. Svårt att sitta skönt.
2. Gjorde ett uppehåll med morfin några dagar, men fortsätter ett tag till. 
3. Går oftast med en krycka och inser att jag måste "träna på" att gå riktigt med  två kryckor.
4. Första promenaden ner till stranden en vecka efter op.
5. F upptäcker stora blåmärken bak på benet.
6. Fixat lite med mina tomatplantor mm. Många steg på liten yta med en krycka, eller ingen då jag håller mig i bord och annat......
7. Korta promenader med två kryckor varje dag
8. 26 maj - 13 dagar efter op - börjar jag gå utan krycka, men bara korta sträckor inomhus.

2 veckor op 2019

Promenader

Det går sakta men säkert framåt. Går mina rundor på ca 1 km varje dag. Känner mig fortfarande lite stel i båda höfterna och tar det lugnt. Jag vet att läkningen tar sin tid och det är ingen idé att stressa eller försöka skynda på. Men jag längtar tills jag kan utöka promenaderna i skogen.

Härom dagen stannade jag till och plockade en bukett med liljekonvaljer. Denna underbara vårblomma!

En kväll upptäcker jag att mitt bandage börjar lossna. Jag tror nog att såret är läkt nu men fäster det med micropore tejp. Jag har en inbokad tid på vårdcentralen på onsdag nästa vecka, 3 juni, för borttagning av agrafferna. Det är exakt 3 veckor efter op. Men nu bokar jag om tiden till några dagar tidigare så får jag ett nytt bandage eller "bamseplåster".

Morfin eller inte....?

Förra veckan, ca en vecka efter op, hoppade jag morfinet, både långtidsverkande och snabbverkande, eftersom jag inte kände någon smärta att tala om. Men så började jag få en molande smärta som strålade ner i benet, främst på natten. Kunde inte ligga skönt på sidan vilket är avgörande om jag ska sova bra. Så jag återupptog långtidsverkande morfin morgon och kväll. Tog vid några tillfällen även snabbverkande mot natten.

Pingst

Vaknar till strålande sol! Nu börjar även värmen komma, så efterlängtat. Jag hoppade morfinet igår kväll, tog endast Alvedon och har inte känt av någon smärta att tala om. Sovit bra, kan det bero på vinet jag drack till middagen? Ett glas men jag tål tydligen inte mycket nu......

Efter några nätter utan morfin har jag nu även dragit ner på Alvedon. Tar 2 på kvällen och 1 vid 6-tiden på morgonen. Då vaknar jag ofta med den molande smärtan i båda (!) benen. Känns så bra att kroppen börjar återgå till det normala.

Går helt utan kryckor inomhus och hemma i trädgården, 12 dagar efter op.

Morsdag - pingstdagen

Ännu en vacker dag och jag utökar min gårunda till knappt 2 km. Inte mycket att skryta med men jag har bestämt mig för att ta det lugnt och inte stressa. Läkningen tar sin tid och det är bättre att gå försiktigt fram och inte överanstränga höfterna. 

När jag har suttit stilla en stund tar det tid innan jag kan gå men strax går det mycket bättre. Ibland känner jag en stickande eller svidande smärta vid såret. Jag är inte öm eller så och tror att det kan vara agrafferna som stör.

Idag åkte parasollet fram, solen bränner riktigt. Sen eftermiddag blir det årets första middag utomhus.
Samtidigt kommer ett bud med blommor från mina barn. Jag blir så himla glad att de tänker på mig, det värmer. De har annars fullt upp med sina egna liv.

Trix att klä sig

Så länge jag inte får böja höften mer 90° är det ett trixande när jag ska klä sig. Tack och lov behövs inte mycket den här årstiden och strumporna kunde jag skippa ganska snabbt. Men få in benen i trosor, byxor eller shorts kan vara lite knepigt. Första tiden använde jag mest mjukisbyxor och de senaste dagarna shorts. Jag insåg att de jag hade med band/snodd i midjan var helt perfekta. Håller i snöret och lirkar in fötterna i benen. 

Agraffer

Så var det dags att ta agrafferna. Första gången jag sätter mig i bilen efter hemresan från Movement. Lite trixande för att inte böja höften mer än 90°. Men det går bra. F kör mig, jag får nog vänta några veckor till innan jag sätter mig bakom ratten.

Så skönt att bli av med agrafferna och att få ett nytt förband. Enligt sköterskan ser det fint ut och hon hjälper mig att fota såret. Den här gången sitter såret längre bak på skinkan. Jag räknar till 20 stift/agraffer.

Efter vårdcentralen passar jag på att uträtta några ärenden nu när jag ändå har chaufför. Handlar blommor och planteringsjord på Grönkvists.
Jag tar inte med mig kryckorna eftersom jag inte ska gå några längre sträckor. De är mest i vägen när jag ska plocka bland blommorna.

Svidande smärta!?

Idag den 2:a juni, 20 dagar efter op, får jag en kraftigt svidande smärta vid såret. Det händer när jag sitter på sängen med raka ben. Jag lägger mig ner, men hur jag än gör så försvinner inte smärtan. Jag har så ont att jag blir alldeles yr och matt. Efter en stund lyckas jag nå burken med Alvedon och får i mig 2 stycken. Vet inte om de gör någon nytta men jag får nästan panik när det gör så ont.

Efter kanske 10 min lyckas jag ta mig upp på benen och ringer Capio Movement. F är inte hemma men jag måste prata med någon för det här känns inte bra. Jag berättar vad som hänt men eftersom såret såg bra ut när agrafferna togs dagen innan så kunde hon ju inte säga så mycket. Nu kommer min läkare, som opererade mig, ringa på torsdag morgon.

Jag stapplar omkring försiktigt här hemma och vågar inte sätta mig ner när jag väl är på benen. Bokar en ny tid hos distriktssköterska på Strandängshälsan senare på dagen. Vill att hon tittar på såret igen, för känslan är att det är öppet.

Så skönt att ha bara 5 min till min vårdcentral! Det är inte samma sköterska som igår när agrafferna togs. Men jag har nog träffat alla vid det här laget. Hon lossar på bandaget och kan konstatera att det ser fint ut. Ingen glipa som jag var rädd för. Tack och lov! Eventuellt kan smärtan komma inifrån, det är ju flera lager som är ihop sydda under skinnet. Men jag känner mig lättad att såret är ok.

Smärtan lägger sig så småningom men resten av dagen blir mycket lugn och jag är försiktig när jag rör mig.

Dagen efter känns det ok, sovit bra med ett toabesök på natten. Det kan "hugga" till ibland i vissa rörelser, men jag är superförsiktig för att undvika smärtan. Det är inte höften som smärtat utan mer såret eller i mjukdelar under såret.

3:e veckan efter op

1. Sover bra på icke opererade sidan och på rygg. 
2. Tar 2 Alvedon till natten, ofta en på morgonen när värken kommer smygande. Inget på dagen.
3. Går utan kryckor inomhus och i trädgården. På promenader alltid 2 kryckor
4. Blir stel när jag suttit stilla en stund. Blir bättre när jag rör på mig. 
5. Försöker göra mina övningar 3 ggr/dag men erkänner att det ofta blir 2 ggr.
6. Knappt 3 veckor efter op, den 1 juni, blir jag av med agrafferna.
7. Svider till i såret ibland. Tänkte att det skulle försvinna när agrafferna var borta men INTE då! Kan göra riktigt ont i vissa lägen!

3 veckor op 2019

Telefonsamtal

Min ortoped på Capio Movement ringer på idag torsdag den 4 juni och vill höra hur det går med tanke på smärtan jag känt i såret. Han förklarade att det är nerver som ska hitta tillbaka och att jag kan massera försiktigt med en frottéhandduk över såret.

Det känns mycket bättre nu men kan känna av "svedan" i vissa lägen. Men nu är jag extra försiktig när jag rör mig, speciellt när jag ska sätta mig eller resa mig.

Gluteus medius

Jag upplever båda benen stela men blir lite bättre efter en stund. Tidigare i vår fick jag några övningar med gummiband av min PT på gymmet. Tanken var att stärka gluteus medius. Men jag var lite för flitig med övningarna och överansträngde höften/muskeln. Jag fick ont och började halta igen. Det kändes som att jag backade flera månader i min rehab av vänster höft. Nu har jag alltså två höfter som ska tränas för att återfå rörlighet och styrka.

Idag, 4 juni, blåser den kraftigt, men solen skiner och den östliga vinden är varm. Jag ger mig ut på en promenad och hamnar så småningom hos M på Ingas väg. Trevligt med en pratstund med gamla vänner så här i Corona tider.

"Gamla övningar"

Jag plockar fram papperen med övningar jag fick av min sjukgymnast efter förra höftoperationen. Men då började jag med dessa först efter 6 veckor. Det märkliga är att det nya opererade benet känns lättare i rörelserna än det vänstra som jag opererade för 9 månader sedan. Ska bli intressant att höra vad min sjukgymnast säger om det.

Måndag 8 juni

Jag gör mina övningar och sedan tar jag kryckorna och går en runda på drygt 2 km. Idag går jag norrut genom skogen och sedan ner mot stranden och tillbaka. 

Solen skiner och blir det en stund i solen med en bok i öronen. Just nu lyssnar jag på "Lewismannen" av Peter May.

Detta är andra boken i en trilogi som utspelar sig på Isle of Lewis, en liten ö i Yttre Hebriderna.

Peter May är en ny bekantskap men mycket positiv sådan och jag kommer att läsa fler böcker med honom. Kan varmt rekommendera.

Tisdag 9 juni

Imorgon är det 4 veckor sedan op och jag testade om jag kunde nå golvet med raka ben, Yes! Satte ner båda handflatorna. Böjer nog lite mer än 90° men framförallt har jag en mjuk, böjlig rygg.

Det har blivit många timmar framför TV:n dessa veckor och då har jag alltid något i händerna. Nu har jag fyllt på lagret med babyconverse.

Första besöket hos sjukgymnast - 10 juni

Exakt 4 veckor efter operationen har jag första besöket inbokat hos sjukgymnast. Jag kör själv bil dit. Testade igår hur det kändes och det var helt ok. Jag är starkare i det opererade benet än det andra benet. 

Vi gick igenom övningarna som jag fick i höstas och som jag redan börjat göra. Fick bara positiva kommentarer och fortsätter min rehab själv med återbesök om 2 veckor.

Efter besöket uträttade jag några ärenden, bl.a. handlade jag mat och sedan ett besök i trädgårdsbutik. Saknade en färg bland mina pelargonior.

4:e veckan efter op

1. Sover bra och sover på båda sidorna, men mest vänster och på rygg.
2. Tar endast en Alvedon till natten och slutar denna vecka. (6 juni)
3. Går utan kryckor inne och ute i trädgården. 2 kryckor på promenader.
4. Städar, dammsuger huset själv.
5. Rensar ogräs i rabatterna, planterar blommor i lådor/krukor.
6. Klarade själv att raka benen. (5/6)
7. Börjat göra övningarna jag fick vid förra operationen då efter 6 veckor .
8. Benen känns stela, speciellt om jag varit stilla en stund.
9. Ryggen krånglar alltmer. Suck!
10. Når golvet med raka ben, och båda handflatorna. 9 juni - knappt 4 veckor efter op.
11. Kör bil efter knappt 4 veckor.
12. Första besöket hos sjukgymnast

4 veckor operation 2019

Sommar

Nu har värmen kommit på allvar. Ostliga vindar som är skönt ljumma men torkar också ut. Det blir ett evigt vattnande framförallt krukorna med pelargonior, men rabatterna behöver också påfyllning.

Markis

Fredag 12 juni kom äntligen vår fönstermarkis till ovanvåningen. Så efterlängtat och vilken tajming med tanke på att termometern låg på dryga 25° under dagen. Nu hoppas jag att det ska bli mer uthärdligt att vistas på andra våningen när sommaren kommer. En motor till vår terrassmarkis monterade också. Det är en present från barnen 💕

Ryggen

Senaste veckan har ryggen bråkat mer än någonsin! Det stör mig verkligen, det räcker med höfterna. Jag har haft "fullt upp" i trädgården och de senaste dagarna har jag suttit vid symaskinen. Det har inneburit att det inte blivit några promenader på flera dagar. Jag gör mina övningar men jag vet att jag borde ut och gå några kilometer för att ryggen ska må bättre. Sjukgymnasten antydde något om att jag även har artros i ryggen, men jag tror att det är mer muskulärt. Jag behöver röra mig mer, - men på rätt sätt! Inte stå med böjd rygg och rensa ogräs i rabatterna.

Testade att gå med stavar (15/6) och kändes bättre än kryckorna.

Måndag 15 juni

Idag får jag besök av vänner. Solen skiner och vi kan sitta utomhus med avstånd. Vi brukar ses på gymmet och då brukar träningen avslutas med en pratstund över en kopp kaffe.

Jag saknar gemenskapen på gymmet men än så länge känns det inte meningsfullt att köra dit. De kör mest utepass på förmiddagarna då vi 70+ tränar och de passen är än så länge lite för tuffa för mig. Men jag ska försöka ta mig in någon dag när det är pilates.

5:e veckan efter op

1. Ryggen krånglar alltmer
2. Går helt utan kryckor.
3. Gått över till stavar på promenader.
4. Sover bra på båda sidorna.
5. Använder fortfarande toaförhöjning. Det är mest armstöden jag uppskattar.
6. Använder ingen kudde på stolsitsen. Dock är den kvar i Lamino fåtöljen.
7. Når fötterna och kan fila tånaglarna. Funkar tills jag kan använda nagelsaxen.
8. Överskrider nog 90° lite grann. Men känns helt ok.
9. Kör bil och har inga problem med att kliva in i bilden. 

5 veckor operation 2019