Operation höger höft

Ska jag eller inte?

Då var det dags igen! Så jag har grubblat och tvekat över hur jag ska göra. Operation nu eller vänta en tid. Min högra höft är inte ok. Men smärtan är inte lika akut som min vänstra höft förra sommaren och vilovärken nattetid har jag inte nu. Men när jag promenerar lite längre sträckor så kommer smärtan. Rörligheten är begränsad och jag har nog vant mig vid att det ska vara så. Men jag har ett mål att kunna röra mig utan smärta och fungera (nästan) som innan artrosen slog till.

Jag skrev en egenremiss till Capio Movement i Halmstad och i mitten av februari blev jag kallad till ett första möte. Ny ortoped och jag började tveka om jag skulle opereras där eller på Halmstad sjukhus som senast.

Två veckor senare kallas jag till "min" ortoped på regionsjukhuset. Då är även röntgen inbokad innan besöket med Örn Ingolfsson, han som opererade mig i september. Jag känner mig "trygg" med honom. Han gjorde ett bra jobb med bytet av vänster höft. Men när han berättar att det ev. blir en annan ortoped, som ska operera mig eftersom han ska var föräldraledig, blir jag lite ställd.
Nu har jag alltså två valmöjligheter; Capio Movement eller Halmstad sjukhus?

Veckorna går och Corona pandemin dominerar nyheterna och påverkar alla i vardagen. Inser att det nog inte blir någon höftoperation i vår. Men så plötsligt får jag ett samtal från Capio Movement. De har ett operationsdatum 21 april! Blir kallad till inskrivning med röntgen, provtagning och info den 30 mars. Men tisdag efter påsk ringer de igen och jag får besked att operationer för 70+ skjuts upp! Vi tillhör en riskgrupp i dessa tider. Lite deppigt, men det är bara att gilla läget.

Veckorna går och plötsligt öppnas det upp för friska 70+ igen på Capio Movement. Nytt datum 13 maj. Nu går tankarna till förra höftoperationen, som blev en så jobbig start. Men jag försöker peppa mig själv att jag ska klara detta en gång till och förbereder så mycket som möjligt här hemma för en tid där jag kommer att vara begränsad i rörlighet mm.

Nu skriver jag en lång "to do" lista som jag helst ska hinna med innan op. Den här tiden kräver trädgården en hel del, men jag har redan nu svårt att klara av det jag vill. Det är inte bara höfterna som säger ifrån utan även ryggen som bråkar. Ja, just nu har jag även ont i min opererade höft pga överansträngning tidigare i vår. Men den ska nog läka och bli bra samtidigt som jag rehabar den nya höften.

Jag har tomatplantor mm som ska planteras i lådorna (se bilderna nedan: jordsäckar på 50 l vattenlåda i frigolit), men det är ännu för kallt ute så det får vänta. Förbereder dock så mycket det går. Pelargoniorna, som jag övervintrar ska planteras om. Flera frös i höstas innan jag lyckades få in dem i förrådet. Men jag har en del sticklingar, som jag nu ska plantera och så har jag köpt en del nytt.

Dagen innan op gör jag två dubbelduschar enligt instruktionerna. Jag lyckades få en rispa på benet när jag rensade i rabatten och blir lite nojig då man inte får ha några sår på kroppen vid en operation. Men denna är inte på opbenet och hinner dessutom läka rätt bra. Nu är jag redo!

Tidig morgon - 13 maj

Jag väcks klockan 6.00 och gör mig i ordning för avfärd till Halmstad och Capio Movement. Jag ska vara där 7.30 och förbereda mig inför operation. Känner mig lite spänd och oroligare än förra gången. Nu vet jag vad jag har framför mig.

Jag tas emot av sjuksköterskan Lena som ser min oro och lugnar mig. Hon har läst mina papper och vet att jag hade en tuff start vid förra operationen. Nu installerar jag mig på sal 0 och säng 1.

Förberedelser

Ännu en dubbeldusch och ombyte till operationskläder. Jag får Alvedon och antibiotika i förebyggande syfte. Någon timme innan op får jag även Cyklokapron, blodstillande. Jag opereras som nr 2 och vid ½10 tiden rullas jag till förberedande avdelning intill op salen. Får lugnade tablett. Går sedan in till operationssalen och får sitta på "sängkanten" när sömnmedel sätts i ryggslutet. Sedan minns jag inget mer förrän allt är över. Ryggbedövningen ges när jag sover.

Uppvak

När jag vaknar är klockan 10.40. Här kopplas jag till en skärm som visar puls, syresättning och blodtryck. Jag får en bricka med kaffe och smörgåsar. Så uppskattat och så gott!

Jag känner mig oväntat pigg, kan röra och lyfta på mitt friska ben och det dröjer inte länge förrän jag  har känsel även i det opererade benet. Jag ligger och trampar med fötterna och känner en sådan lättnad att ha kommit så här långt. Min ortoped Johnny Pålsson tittar in och säger att jag ser oförskämt pigg ut.
Efter hand som bedövningen släpper börjar det klia över hela kroppen. Jag skruvar mig som en mask i sängen och jag får en tablett mot "klådan".

Jag blir kvar på uppvak ca 2 timmar innan jag får komma tillbaka till mitt rum, pga att "min" sjuksköterska har fullt upp med andra patienter och inte hinner flytta mig tidigare. Innan jag kommer till rummet blir det ett besök på toa och jag står på benen för första gången med den nya höften. Har naturligtvis stöd av ett gåbord men jag känner mig redan nu förvånansvärd stadig.

Min rumskompis som är nr 4 av Johnnys patienter idag kommer snart in på salen. Vi är i samma ålder och har mycket att prata om. Tiden går fort.
Jag får en sen lunch och sedan middag vid 18-tiden. Aptiten är det inget fel på. Vi äter i en liten matsal där vi sitter utspridda en och en vid varje bord. Social distans i dessa Coronatider.

Det blir många toabesök med hjälp av gåbord och en eller två sjukvårdspersonal som "övervakar" promenaden. Allt funkar, så även kisseriet 👍. Skönt, efter förra höftoperationen var det inte så självklart.

Så här var operationsdagen 2019.

Operationsberättelse

"Operationsläge, snittföring samt avlösning av mjukdelar i enlighet med operationsmetod. Benlängdsmätning innan caput luxeras.

Luxerar fram caput och gör sågning på lårbenshalsen enligt preoperativ planering. Går över till acetabulum, rensar bort labrum och gör urfräsning till allt ledbrosk är borta. Cupen införs i lagom anteversion-samt inklinationsvinkel.

Går över till lårbenet och öppnar märghålan med boxmejsel och handmärgborr. Inför därefter succesivt större storlekar av reamer upptill lagom storlek. Provreponerar med tänkta komponenter och gör stabilitetsprovning samt kontroll av benlängd. 
Därefter införs distal cementplugg samt märghålan urspolas. Applicerar Palacos cement under tryck och inför protesstammen.

Efter att cementet har stelnat sätts sätts proteshuvudet på stammen, leden reponeras, urspolning samt återfästning av kapsel/muskel till trochantermassivet.
Ischianerven ua."

Operationsmetod

Sidolägen, bakre ingång

Komplikation/avvikelse

Inga preoperativa komplikationer

Protesdelar

Ocementerad cup Pinnacle, storlek: 50 mm
Cementerad Stam MS-30, storlek 6. Offset: lateral
Proteshuvud storlek 32 mm, MS-30: 0
Cementtyp: Palcos Gentamivin
Kapselsutur: Quill PDO 2/0 fortlöpande
Hudsutur: Staples/Agraffer
Anestesimetod: Spinal + sedering

Lite hur man tar sig in i höften, främre eller bakre snitt

Dag 2 på Capio Movement

Det blir inte mycket sömn natten på Movement. Men det beror varken på smärta eller andra störande inslag. Men huvudet snurrar av tankar och intryck efter gårdagens operation. Jag har alltid svårt att slappna av första natten borta så det är inget att stressa upp sig för. Men jag kan ligga på sidan, den friska, med en kudde mellan benen så att de inte korsas. Fantastiskt!! Det kunde jag inte förrän efter 6 veckor förra gången.

Förmiddag

Frukosten intar jag i matsalen. Jag har hört talas om den goda maten på Movement och det kan jag verkligen skriva under på. Rena restaurangfrukosten! Flera sorters yoghurt, även min favorit, hemmagjord mussli, ägg, flera sorters juice, proviva, goda smörgåsar och kaffe på det.

Förmiddagen innehåller sedan besök av ortoped (Johnny P) och får veta att jag har fått ett bakre snitt med en hyprid protes. Det innebär att pinnen är cementerad och cupen ocementerad.

Sedan kommer sjukgymnasten och går igenom övningarna. Jag känner väl igen dessa sen innan så det är inget nytt. Skillnaden är att nu klarar jag alla övningar utan några problem.

Den nya höften ska röntgas och det blir en promenad dit med gåbordet som stöd.

Innan utskrivning går sjuksköterskan igenom recepten på mediciner mm. Hinner med lunch innan jag åker hem vid 1-tiden. Den här gången promenerar jag med kryckor ut till den väntande bilen.

Första natten hemma

Jag var ordentligt trött första kvällen hemma och gick till sängs vid ca 21.30. Tar mina mediciner enligt ordination. Testar igen att ligga på sidan (den friska) med en stor kudde mellan benen så inte benen korsas. Somnar nästan omgående och vaknar först kvart i 6. Jag tror inte det är sant! Jag har inte vaknat och inte varit på toa en enda gång på hela natten. Ligger en stund på rygg och känner efter om jag har ont. Nää, känns inget ..... Men efter en stund känner jag en molande, strålande smärta, dock inte så farligt och vid 8-tiden tar jag 2 Alvedon och en långtidsverkande morfintablett.

Mediciner

Jag fick utskrivet

• Oxycontin (oxikodon depottablett - långtidsverkande morfin) 
• Oxynorm (oxikodon kapsel - snabbverkande) 
• Moxalole (mot trög mage när man tar morfin) 
• Alvedon.
  Men jag inser att jag inte kommer att behöva samma smärtlindring som förra gången. 😊 Innohep sprutorna mot blodpropp ska jag dock ta i en vecka.

Dag 2

Jag äter min frukost med god aptit och känner mig utvilad efter en hel natts sömn. Smärtan i rumpa och baksida lår känns när jag rör mig men är inte lika påträngande som igår.

Tvättar håret över badkaret men duschen en trappa upp får vänta någon dag till. Bäddar sängen själv och placerar mig sedan framför TV:n. Pratar i telefon, sms:ar med familj och vänner. Jag bubblar av lycka över att allt har gått så bra hittills och jag får påminna mig om att ta det försiktigt och inte göra några "dumma" rörelser. Vid ett tillfälle kommer jag på mig stående i hallen utan kryckor! Hur tog jag mig hit?

Min rullvagn som jag förvarar stickning och annat "att göra" vid TV:n, passar nu bra när jag ska få med mig saker. Inte lätt annars när man rör sig med kryckor.

Dag 3

Sover hela natten på sidan med en kudde mellan benen och vaknar tidigt av en strålande smärta ner i fötterna. Men när jag vrider mig på rygg försvinner den, - nästan. Första toabesöket vid 6-tiden och sedan slumrar jag till igen. Halv 9 tiden går jag upp och äter frukost. Tar 2 Alvedon, men hoppar morfinet. Gör mina övningar.

Vid 5-tiden kommer äldste sonen från Stockholm. Han "mellanlandar" här innan han fortsätter till Malmö i morgon, där han ska jobba en vecka. Så roligt att kunna träffas i dessa tider! Vi äter middag och jag tar faktiskt ett glas vin. Jag har inte tagit någon morfintablett idag så det känns ok.

Dag 4 

Vaknar som vanligt vid 6-tiden och går på toa. Lägger mig igen och somnar om. Inser att vinet igår kväll inte var så smart. Kände mig mer eller mindre klubbad när jag gick till sängs kvällen innan. Jag får nog vänta lite med alkoholen 😉  

Känner en strålande smärta i benet och tar 2 Alvedon + Oxicontin (långtidsverkande morfin).  

Idag kommer även Erik yngste sonen med familj upp från Helsingborg så det blir en riktig familjesöndag. De vistas inte ute i samhället just nu pga Corona och vi bedömer att risken för smitta är minimal. Så mysigt att träffa lille Tage igen som nu hunnit bli 2 månader.

Dag 5

Idag drabbas jag av tröttheten med full kraft. Gårdagen blev intensiv med många intryck och mycket prat. Jag är nog inte så pigg som jag tror.

Gör några av rehabövningarna men jag är såå trött. Jag håller mig fortfarande inomhus och rör mig med 2 kryckor, ofta bara 1. Men mest vilar jag.
Bokar tid på vårdcentralen för borttagning av agrafferna 3 veckor efter operationen.

Dag 6

Sovit hela natten och vaknar 5 - 6 tiden. Går på toa och sover sedan till 8-tiden. Tar 2 Alvedon när jag känner en strålande smärta i benet.

Idag tar jag första duschen efter operationen. Eftersom den finns på ovanvåningen har jag väntat med den. Men så skönt! Bandaget är inplastat så det håller tätt.
Tar första korta promenaden med två kryckor utomhus. Känner att jag är mycket starkare och stadigare i benen än förra gången. Jag behöver inte stödja lika mycket på kryckorna. Solen skiner men vinden är kall så det blir ingen lång stund ute.

Sista sprutan

Yes, då var det avklarat! Egentligen inga problem att ta dem, men det var lätt att glömma tiden då de  ska tas samma tid i 7 dagar.

Första veckan efter op

1. Sover hela natten, - på friska sidan med en kudde mellan benen.
2. Inga problem att ta mig ur sängen.
3. Ingen svullnad, inga blånader.
4. Tar Alvedon + Oxycondone (långtidverkande morfin) morgon och kväll de första dygnen efter op. Har även tagit snabbverkande morfin mot natten någon kväll. Senaste dagarna har jag hoppat morfin på morgonen.
5. Tar själv Innohep spruta för att förhindra blodpropp. Tas i 7 dagar.
6. Benen känns stabilare än efter förra op.
7. Går oftast med en krycka inomhus. I köket släpper jag även den och håller mig i bord och arbetsbänk när jag förflyttar mig.
8. Har tagit mig upp till ovanvåningen. Ledstången är guld värd!
9. Första duschen efter 6 dagar.
10. Svårt att få på mig strumporna första dagen. Sen funkar det med strumppådragaren.
11. Alla övningar fungerar bra. Även att lyfta det opererade benet rakt upp 30 cm.
12. Magen fungerar som vanligt.
13. Smärtan i rumpa och baksida lår känns mindre för varje dag.
14. God aptit!
15. På 6:dagen en kort promenad utomhus med 2 kryckor.

Vecka 2 - 5

Telefonsamtal 

Idag, 20 maj, är det en vecka sedan jag opererades och jag känner mig starkare för varje dag. Sover bra, vilket är a och o.

Vid 9-tiden ringer min sjukgymnast på Strandängshälsan och frågar hur jag mår! Så trevligt att bli uppringd istället för att jag själv ska söka personen ifråga. Vi bokar in ett första besök om 3 veckor, alltså 4 veckor efter operation. Förra gången, när jag blev opererad på Halmstad sjukhus var första besöket hos sjukgymnasten 6 veckor efter op.

Strax efter samtalet från sjukgymnasten ringer Capio Movement och undrar hur det går för mig. Så skönt att säga att allt är bra. Sover bra, trappat ner medicinerna, bandaget torrt, ingen svullnad, inga blåmärken*. Ja, inget att klaga över alltså. Jag kommer inte få kallelse till återbesök hos ortoped, men däremot till fysioterapeuten på Movement.

Solen skiner och nu äntligen har den kalla vinden avtagit och det känns riktigt skönt ute. Jag drar på mig jeansen för första gången efter op vilket funkar! Jag är inte alls svullen som förra gången. Går ner till stranden fram och tillbaka. Det blir ca 1 km och det känns i benen efteråt. Vilar sedan en stund i solen hemma i trädgården.

Efter många steg är det skönt att uppsöka favoritplatsen. Här gör jag mina övningar morgon, middag, kväll! Nästan....

Kristi Himmelsfärdsdag 21 maj och 8 dagar efter op

Sol även i dag och termometern börjar äntligen dra sig uppåt. Jag har sovit en hel natt utan morfin, endast Alvedon. Ok, jag var upp på toa 02.50 men sen somnade jag om och gick inte upp förrän vid 8-tiden. Känner ingen smärta och väntar med Alvedon till 12-tiden.

Idag planterar jag ut mina tomat- och gurkplantor i lådorna. För säkerhetskull täcker jag med plast på kvällen som skyddar mot låga nattemperaturer. F placerar ut alla pelargonkrukor som jag förberett innan operationen.

Det blev ingen promenad idag men jag har stått på benen hela dagen och känner mig ganska trött på kvällen. Jag tar mig fram med en krycka och det blir jobbigt i längden.

*Idag upptäckte min man stora blånader på baksida lår. Kan inte se det själv, endast i spegel.

Smärtlindring

Igår kväll (21 maj 8 dagar efter op) kunde jag inte somna på grund av en strålande smärta i det opererade benet. Jag tog två Alvedon men kunde inte slappna av. Vid 01-tiden gav jag upp och tog en snabbverkande morfinkapsel (oxikodon). Ganska snart känner jag hur smärtan tonar bort och jag somnar gott. Har man ont ska man inte kämpa emot utan utnyttja den smärtlindring man har tillgång till.

Jag kan konstatera att det inte bara är hur långt jag går som påverkar kroppen. Igår gick jag måånga steg på liten yta med endast en krycka och även utan krycka då jag höll i bord och annat nära mig. Det är nog väl så tröttsamt som att promenerar med två kryckor och kan koncentrera sig på att gå rätt och belasta rätt.

Soliga dagar älskar jag att kunna lägga mig i min solsäng med en ljudbok i öronen. Men hur kommer det att funka nu? Jag ska/får inte böja höften mer än 90°. F lägger brädplankor under benen vilket höjer solsängen ca 8 cm. Bättre än ingenting och det blir faktiskt lite lättare att ta sig ner och upp från sängen.

Dessa är de senaste jag läst/lyssnat på. Kan verkligen rekommendera båda! 

Den strålande/molande smärtan i benet vill inte riktigt ge med sig och jag inser att det inte räcker med Alvedon. Jag tar återigen långtidsverkande morfin morgon och kväll ytterligare några dagar så får jag se om det hjälper. Det är speciellt jobbigt nattetid med smärtan som gör det svårt att slappna av. Det innebär också att jag har svårt att ligga på sidan (den friska) vilket jag kunde första veckan. Men jag vet ju också att det blir bättre. Tålamod!

Tyvärr innebär morfintabletterna att jag känner mig tröttare men förhoppningsvis kan jag snart sluta med dem.

2:a veckan efter op

1. Smärta i höger skinka som strålar ner i benet. Svårt att sitta skönt.
2. Gjorde ett uppehåll med morfin några dagar, men fortsätter ett tag till. 
3. Går oftast med en krycka och inser att jag måste "träna på" att gå riktigt med  två kryckor.
4. Första promenaden ner till stranden en vecka efter op.
5. F upptäcker stora blåmärken bak på benet.
6. Fixat lite med mina tomatplantor mm. Många steg på liten yta med en krycka, eller ingen då jag håller mig i bord och annat......
7. Korta promenader med två kryckor varje dag
8. 26 maj - 13 dagar efter op - börjar jag gå utan krycka, men bara korta sträckor inomhus.

Promenader

Det går sakta men säkert framåt. Går mina rundor på ca 1 km varje dag. Känner mig fortfarande lite stel i båda höfterna och tar det lugnt. Jag vet att läkningen tar sin tid och det är ingen idé att stressa eller försöka skynda på. Men jag längtar tills jag kan utöka promenaderna i skogen.

Härom dagen stannade jag till och plockade en bukett med liljekonvaljer. Denna underbara vårblomma!

En kväll upptäcker jag att mitt bandage börjar lossna. Jag tror nog att såret är läkt nu men fäster det med micropore tejp. Jag har en inbokad tid på vårdcentralen på onsdag nästa vecka, 3 juni, för borttagning av agrafferna. Det är exakt 3 veckor efter op. Men nu bokar jag om tiden till några dagar tidigare så får jag ett nytt bandage eller "bamseplåster".

Morfin eller inte....?

Förra veckan, ca en vecka efter op, hoppade jag morfinet, både långtidsverkande och snabbverkande, eftersom jag inte kände någon smärta att tala om. Men så började jag få en molande smärta som strålade ner i benet, främst på natten. Kunde inte ligga skönt på sidan vilket är avgörande om jag ska sova bra. Så jag återupptog långtidsverkande morfin morgon och kväll. Tog vid några tillfällen även snabbverkande mot natten.

Pingst

Vaknar till strålande sol! Nu börjar även värmen komma, så efterlängtat. Jag hoppade morfinet igår kväll, tog endast Alvedon och har inte känt av någon smärta att tala om. Sovit bra, kan det bero på vinet jag drack till middagen? Ett glas men jag tål tydligen inte mycket nu......

Efter några nätter utan morfin har jag nu även dragit ner på Alvedon. Tar 2 på kvällen och 1 vid 6-tiden på morgonen. Då vaknar jag ofta med den molande smärtan i båda (!) benen. Känns så bra att kroppen börjar återgå till det normala.

Går helt utan kryckor inomhus och hemma i trädgården, 12 dagar efter op.

Morsdag - pingstdagen

Ännu en vacker dag och jag utökar min gårunda till knappt 2 km. Inte mycket att skryta med men jag har bestämt mig för att ta det lugnt och inte stressa. Läkningen tar sin tid och det är bättre att gå försiktigt fram och inte överanstränga höfterna. 

När jag har suttit stilla en stund tar det tid innan jag kan gå men strax går det mycket bättre. Ibland känner jag en stickande eller svidande smärta vid såret. Jag är inte öm eller så och tror att det kan vara agrafferna som stör.

Idag åkte parasollet fram, solen bränner riktigt. Sen eftermiddag blir det årets första middag utomhus.
Samtidigt kommer ett bud med blommor från mina barn. Jag blir så himla glad att de tänker på mig, det värmer. De har annars fullt upp med sina egna liv.

Trix att klä sig

Så länge jag inte får böja höften mer 90° är det ett trixande när jag ska klä sig. Tack och lov behövs inte mycket den här årstiden och strumporna kunde jag skippa ganska snabbt. Men få in benen i trosor, byxor eller shorts kan vara lite knepigt. Första tiden använde jag mest mjukisbyxor och de senaste dagarna shorts. Jag insåg att de jag hade med band/snodd i midjan var helt perfekta. Håller i snöret och lirkar in fötterna i benen. 

Agraffer

Så var det dags att ta agrafferna. Första gången jag sätter mig i bilen efter hemresan från Movement. Lite trixande för att inte böja höften mer än 90°. Men det går bra. F kör mig, jag får nog vänta några veckor till innan jag sätter mig bakom ratten.

Så skönt att bli av med agrafferna och att få ett nytt förband. Enligt sköterskan ser det fint ut och hon hjälper mig att fota såret. Den här gången sitter såret längre bak på skinkan. Jag räknar till 20 stift/agraffer.

Efter vårdcentralen passar jag på att uträtta några ärenden nu när jag ändå har chaufför. Handlar blommor och planteringsjord.
Jag tar inte med mig kryckorna eftersom jag inte ska gå några längre sträckor. De är mest i vägen när jag ska plocka bland blommorna.

Svidande smärta!?

Idag den 2:a juni, 20 dagar efter op, får jag en kraftigt svidande smärta vid såret. Det händer när jag sitter på sängen med raka ben. Jag lägger mig ner, men hur jag än gör så försvinner inte smärtan. Jag har så ont att jag blir alldeles yr och matt. Efter en stund lyckas jag nå burken med Alvedon och får i mig 2 stycken. Vet inte om de gör någon nytta men jag får nästan panik när det gör så ont.

Efter kanske 10 min lyckas jag ta mig upp på benen och ringer Capio Movement. F är inte hemma men jag måste prata med någon för det här känns inte bra. Jag berättar vad som hänt men eftersom såret såg bra ut när agrafferna togs dagen innan så kunde hon ju inte säga så mycket. Nu kommer min läkare, som opererade mig, ringa på torsdag morgon.

Jag stapplar omkring försiktigt här hemma och vågar inte sätta mig ner när jag väl är på benen. Bokar en ny tid hos distriktssköterska på Strandängshälsan senare på dagen. Vill att hon tittar på såret igen, för känslan är att det är öppet.

Så skönt att ha bara 5 min till min vårdcentral! Det är inte samma sköterska som igår när agrafferna togs. Men jag har nog träffat alla vid det här laget. Hon lossar på bandaget och kan konstatera att det ser fint ut. Ingen glipa som jag var rädd för. Tack och lov! Eventuellt kan smärtan komma inifrån, det är ju flera lager som är ihop sydda under skinnet. Men jag känner mig lättad att såret är ok.

Smärtan lägger sig så småningom men resten av dagen blir mycket lugn och jag är försiktig när jag rör mig.

Dagen efter känns det ok, sovit bra med ett toabesök på natten. Det kan "hugga" till ibland i vissa rörelser, men jag är superförsiktig för att undvika smärtan. Det är inte höften som smärtat utan mer såret eller i mjukdelar under såret.

3:e veckan efter op

1. Sover bra på icke opererade sidan och på rygg. 
2. Tar 2 Alvedon till natten, ofta en på morgonen när värken kommer smygande. Inget på dagen.
3. Går utan kryckor inomhus och i trädgården. På promenader alltid 2 kryckor
4. Blir stel när jag suttit stilla en stund. Blir bättre när jag rör på mig. 
5. Försöker göra mina övningar 3 ggr/dag men erkänner att det ofta blir 2 ggr.
6. Knappt 3 veckor efter op, den 1 juni, blir jag av med agrafferna.
7. Svider till i såret ibland. Tänkte att det skulle försvinna när agrafferna var borta men INTE då! Kan göra riktigt ont i vissa lägen!

Telefonsamtal

Min ortoped på Capio Movement ringer på idag torsdag den 4 juni och vill höra hur det går med tanke på smärtan jag känt i såret. Han förklarade att det är nerver som ska hitta tillbaka och att jag kan massera försiktigt med en frottéhandduk över såret.

Det känns mycket bättre nu men kan känna av "svedan" i vissa lägen. Men nu är jag extra försiktig när jag rör mig, speciellt när jag ska sätta mig eller resa mig.

Gluteus medius

Jag upplever båda benen stela men blir lite bättre efter en stund. Tidigare i vår fick jag några övningar med gummiband av min PT på gymmet. Tanken var att stärka gluteus medius. Men jag var lite för flitig med övningarna och överansträngde höften/muskeln. Jag fick ont och började halta igen. Det kändes som att jag backade flera månader i min rehab av vänster höft. Nu har jag alltså två höfter som ska tränas för att återfå rörlighet och styrka.

Idag, 4 juni, blåser den kraftigt, men solen skiner och den östliga vinden är varm. Jag ger mig ut på en promenad och hamnar så småningom hos M på Ingas väg. Trevligt med en pratstund med gamla vänner så här i Corona tider.

Gamla övningar

Jag plockar fram papperen med övningar jag fick av min sjukgymnast efter förra höftoperationen. Men då började jag med dessa först efter 6 veckor. Det märkliga är att det nya opererade benet känns lättare i rörelserna än det vänstra som jag opererade för 9 månader sedan. Ska bli intressant att höra vad min sjukgymnast säger om det.

Måndag 8 juni

Jag gör mina övningar och sedan tar jag kryckorna och går en runda på drygt 2 km. Idag går jag norrut genom skogen och sedan ner mot stranden och tillbaka. 

Solen skiner och blir det en stund i solen med en bok i öronen. Just nu lyssnar jag på "Lewismannen" av Peter May.
Detta är andra boken i en trilogi som utspelar sig på Isle of Lewis, en liten ö i Yttre Hebriderna.
Peter May är en ny bekantskap men mycket positiv sådan och jag kommer att läsa fler böcker med honom. Kan varmt rekommendera.

Tisdag 9 juni

Imorgon är det 4 veckor sedan op och jag testade om jag kunde nå golvet med raka ben, Yes! Satte ner båda handflatorna. Böjer nog lite mer än 90° men framförallt har jag en mjuk, böjlig rygg.

Det har blivit många timmar framför TV:n dessa veckor och då har jag alltid något i händerna. Nu har jag fyllt på lagret med babyconverse.

Första besöket hos sjukgymnast - 10 juni

Exakt 4 veckor efter operationen har jag första besöket inbokat hos sjukgymnast. Jag kör själv bil dit. Testade igår hur det kändes och det var helt ok. Jag är starkare i det opererade benet än det andra benet. 

Vi gick igenom övningarna som jag fick i höstas och som jag redan börjat göra. Fick bara positiva kommentarer och fortsätter min rehab själv med återbesök om 2 veckor.

Efter besöket uträttade jag några ärenden, bl.a. handlade jag mat och sedan ett besök i trädgårdsbutik. Saknade en färg bland mina pelargonior.

4:e veckan efter op

1. Sover bra och sover på båda sidorna, men mest vänster och på rygg.
2. Tar endast en Alvedon till natten och slutar denna vecka. (6 juni)
3. Går utan kryckor inne och ute i trädgården. 2 kryckor på promenader.
4. Städar, dammsuger huset själv.
5. Rensar ogräs i rabatterna, planterar blommor i lådor/krukor.
6. Klarade själv att raka benen. (5/6)
7. Börjat göra övningarna jag fick vid förra operationen då efter 6 veckor .
8. Benen känns stela, speciellt om jag varit stilla en stund.
9. Ryggen krånglar alltmer. Suck!
10. Når golvet med raka ben, och båda handflatorna. 9 juni - knappt 4 veckor efter op.
11. Kör bil efter knappt 4 veckor.
12. Första besöket hos sjukgymnast

Sommar

Nu har värmen kommit på allvar. Ostliga vindar som är skönt ljumma men torkar också ut. Det blir ett evigt vattnande framförallt krukorna med pelargonior, men rabatterna behöver också påfyllning.

Markis

Fredag 12 juni kom äntligen vår fönstermarkis till ovanvåningen. Så efterlängtat och vilken tajming med tanke på att termometern låg på dryga 25° under dagen. Nu hoppas jag att det ska bli mer uthärdligt att vistas på andra våningen när sommaren kommer. En motor till vår terrassmarkis monterade också. Det är en present från barnen 💕

Ryggen

Senaste veckan har ryggen bråkat mer än någonsin! Det stör mig verkligen, det räcker med höfterna. Jag har haft "fullt upp" i trädgården och de senaste dagarna har jag suttit vid symaskinen. Det har inneburit att det inte blivit några promenader på flera dagar. Jag gör mina övningar men jag vet att jag borde ut och gå några kilometer för att ryggen ska må bättre. Sjukgymnasten antydde något om att jag även har artros i ryggen, men jag tror att det är mer muskulärt. Jag behöver röra mig mer, - men på rätt sätt! Inte stå med böjd rygg och rensa ogräs i rabatterna.

Testade att gå med stavar (15/6) och kändes bättre än kryckorna.

Måndag 15 juni

Idag får jag besök av vänner. Solen skiner och vi kan sitta utomhus med avstånd. Vi brukar ses på gymmet och då brukar träningen avslutas med en pratstund över en kopp kaffe.

Jag saknar gemenskapen på gymmet men än så länge känns det inte meningsfullt att köra dit. De kör mest utepass på förmiddagarna då vi 70+ tränar och de passen är än så länge lite för tuffa för mig. Men jag ska försöka ta mig in någon dag när det är pilates.

5:e veckan efter op

1. Ryggen krånglar alltmer
2. Går helt utan kryckor.
3. Gått över till stavar på promenader.
4. Sover bra på båda sidorna.
5. Använder fortfarande toaförhöjning. Det är mest armstöden jag uppskattar.
6. Använder ingen kudde på stolsitsen. Dock är den kvar i Lamino fåtöljen.
7. Når fötterna och kan fila tånaglarna. Funkar tills jag kan använda nagelsaxen.
8. Överskrider nog 90° lite grann. Men känns helt ok.
9. Kör bil och har inga problem med att kliva in i bilden. 

Vecka 6 - 9

Midsommar

Vi hade ställt in oss på att fira midsommar helt själva i dessa Corona tider. Men istället är vi nu 11 sovande här inklusive vi själva. Två familjer = 5 barnbarn! Så mysigt, men också intensivt och stundtals utmattande.

Midsommarafton bjöd på värme som övergick i regn och senare på kvällen åska. Men vi kunde sitta ute under markisen och parasoll. I år fixade vi en egen liten midsommarstång.

Anna och två barn sov i lekstugan och hade det riktigt mysigt.

Gymmet

Måndag den 22 juni återvände jag till gymmet efter 6 veckors uppehåll. Deltog i ett pilates pass som funkade bra. På onsdag den 24 juni kör jag in igen. Gör mina övningar inne och går sedan ut där ett core pass körs. Många bra övningar för bålen och jag kan delta i det mesta.

2:a besöket hos sjukgymnasten

Senare samma dag (24/6) besöker jag sjukgymnasten. Går igenom några övningar och konstaterar att min högra höft är stabil och stark. Men min vänstra höft som jag opererade för snart ett år sedan känns svagare. Egentligen är det inte höften utan musklerna i låret som känns stumma och "tunga". Blir stel och får lite ont när jag går en stund på löpbandet.

Jag får rådet att vara lite försiktig och inte anstränga vänster ben men ändå fortsätta att träna på gymmet det jag kan. Bokar ingen ny tid hos sjukgymnasten. Jag tycker att jag har koll på mina övningar men om jag behöver kontakten igen så ska jag höra av mig.

6:e veckan efter op

1. Går upp och ner i trappan som vanligt - utan att hålla i ledstången.
2. Klär mig stående, dvs står på ett ben när jag sätter på mig trosor och byxor.
3. Klippt tånaglarna! (22 juni)
4. Går med stavar på promenader
5. Ryggen fortsätter krångla.
6. Slarvat med rehabövningarna under midsommarhelgen
7. Tillbaka på gymmet 22 juni - pilates. 24 juni - Core
8. 2:a besöket hos sjukgymnast

Varmt!

Puh.... nu är det varmt! Idag (27/6) drygt 29° med svag vind. Jag har ännu inte sökt mig till stranden med bad och solstol. Är fortfarande osäker på  om jag ska bada nu eller vänta en tid? Jag kan ta mig ner på min solsäng i trädgården men på stranden blir det lite annorlunda.....

Idag plockade jag fram en stege och fixade till äppelträdet. Massor av skott som gör äppelträdets krona tjock som en grön mössa måste ansas för att ljus ska komma ner i trädet. Lite läskigt att klättra upp på en stege och det gäller att den står stadigt och att jag har möjlighet att hålla i mig i trädets grövre grenar. Men nu är det gjort och det känns skönt. Eftermiddagen tillbringades på en solsäng under ett parasoll med en ljudbok i öronen.
Det blir lite plock och fix i trädgården mer eller mindre varje dag och arbetsställningen är inte skonsam mot min rygg. Jag försöker variera men känner mig ändå begränsad. Tålamod!

Träningsvärk

Fredag 26 juni och jag kör in till gymmet på morgonen. Efter onsdagens pass har jag haft en träningsvärk "from hell"! Igår hade jag svårt att resa mig från sittande och träningen på gymmet blev mer plågsamt än vanligt. Jag körde några övningar inomhus innan jag gick ut och deltog i passet "styrka balans". Jag inser nu att jag behöver verkligen träningen och känner mig motiverad att fortsätta.

Dock stör det mig att mitt vänstra ben inte funkar som det ska. Låret känns stumt och kraftlöst och det senaste opererade benet/höften är starkare..... Borde ju vara tvärtom!?

Tånaglar

För några dagar sedan lyckades jag klippa tånaglarna själv. Med stor försiktighet! Under vanliga omständigheter tar man det för givet men nu är det en utmaning i sig och en milstolpe att kunna nå fötterna efter höftoperationen. Nästa steg var att lackera tånaglarna. Känns fräscht nu på sommaren med lite färg på naglarna och i fredags (26/6) lyckades jag fixa det. 

30 juni

Värmen har försvunnit och regnskurarna kommer och går. Vi äter lunch på Hotell Riviera tillsammans med E och B. Tyvärr serveras inte buffé i dessa Corona tider och portionerna är i snålaste laget, men gott!

Senare på kvällen blåser det upp och regnet vräker ner. Helt otroligt hur det kan växla från vecka till vecka. Jag var rädd för att störtskurarna skulle gå hårt åt mina växter, framför allt pelargoniorna. Men det ser ut som att de har klarat sig hyfsat. 

Telefonsamtal från fysioterapeut

Den 1 juli hade jag ett inbokat telefonsamtal från fysioterapeuten på Movement. Det var inplanerat redan dagen efter operationen och egentligen gav det inte så mycket eftersom allt gått bra med min högra höft, den nyopererade. Jag pratade mer om den andra höften, som jag opererade för 10 mån sedan och "beklagade" mig över att den inte var lika stark. Men den opererade jag på sjukhuset i Halmstad, alltså regionsjukhuset.

Jag intalar mig själv att jag måste ha tålamod och försöka tänka att det ska bli bättre. Men ibland misströstar jag.

7:e veckan efter op

1. Mitt vänstra ben känns stummare och jag har lite ont när jag går! Det suger verkligen att min första operation inte var lika bra som min andra. 
2. Målade tånaglarna 26/6 😉
3. Fortsätter träna på gymmet 3 dagar i veckan. 
4. Lite trixit att komma ner på golvet/marken.
5. Behåller toaförhöjningen tills vidare.
6. Behåller dynan i Lamino fåtöljen tills vidare.
7. Ryggen mår bättre med lite core träning

Svensk sommar - 2 juli

Från att ha njutit av riktig högsommarvärme med 27°-29° och klarblå himmel har nu temperaturen sjunkit med drygt 10° med kraftiga vindar och regnskurar. Ja, blommorna och gräsmattan behöver vatten så det är välkommet. Men jag hoppas att värmen kommer tillbaka. Jag har ännu inte badat i sommar och hoppas naturligtvis på några sköna dagar på stranden då jag kan komma ner i en brassestol,

Vänster höft

Det är 10 mån sedan jag opererade min vänstra höft och nu känner jag av den mer än tidigare. Även om starten var tuff repade jag mig bra och höften läkte som den skulle. Men hela tiden har jag tyckt att vänstra låret har känts annorlunda, stummare och hårdare än det andra låret. Jag har tänkt att det skulle förändras med tiden. När jag tog upp detta vid mina återbesök hos ortopeden sa han att det  tar ca 1 år +/- för att allt ska ha läkt och kroppen återhämtat sig. Men när jag nu jämför mina ben/höfter så inser jag att mitt högra ben känns annorlunda och mer som innan operationen, alltså innan värken slog till. Det är starkare och rörligare och låret är inte allt stumt eller stelt. När jag tränar eller promenerar är det vänstra benet som bromsar mig och jag får lite ont i låret och ljumsken.

Det här stör mig mer än jag velat erkänna. Målet var ju att komma tillbaka till mitt forna jag och kunna röra mig som innan. Nåja kanske inte exakt som innan, jag har ju dock bytt två höfter och jag har även åldern emot mig. Men stelheten och den molande värken i vänster lår hade jag inte räknat med.

Höfterna är opererad med olika snitt och olika ortopeder. Kanske det är det som är skillnaden?

Rehab

Jag vet inte riktigt hur jag ska sköta min rehab nu? Promenera och röra på mig är a och o för min rygg men då får jag ont i vänster höft. Stillasittande är ju inte bra varken för ryggen eller högra höften, den senaste opererade.

Jag önskar att min ortoped eller sjukgymnast kunde säga att det ska bli bra men att det kan så och så lång tid. Men så enkelt är det väl inte....

Nu försöker jag träna "lagomt" och fokusera på att stärka bålen med olika magövningar, t.ex. magrulle (Bild från https://www.sporttema.se/) och plankan. Jag kör även olika övningar på balansboll (Bild från https://www.sportenspel.be) då jag vänder den platta sidan upp och gör knäböj och övningar på ett ben.
Den senaste gångerna har jag även börjat med benpress. Mycket försiktigt i början på 51 kg. Så länge det känns ok både under och efter övningarna så tror jag det är bra att stärka musklerna i benen när långpromenader inte känns bra.

Inga hjälpmedel

När jag städade i veckan plockade jag bort toaförhöjningen i badrummet. Visst har jag uppskattat den, speciellt armstöden, men nu  klarar jag mig utan den. Dags att lämna tillbaka den på vårdcentralen (Strandängshälsan i Skummeslöv).

Strumppådragaren använde jag endast första veckan efter operation. Därefter har jag inte använt strumpor förutom när jag tränat på gymmet.

Griptången använde jag kanske någon dag. Sedan använde jag tekniken att sträcka opererade benet bakåt och på så vis kunde jag undvika att böja höften mer än 90° när jag behövde plocka upp något på golvet.

Kryckorna släppte jag tidigt, ca 2 veckor efter operation. De hängde med på promenader ytterligare 2-3 veckor och då jag gick över till stavar.

Dynan (kudde-trädgårdsdyna) i min Lamino fåtölj behåller jag tills vidare då jag sitter ganska djupt i den. Däremot har jag ingen dyna på köksstol eller i soffan. Den plockades bort 3-4 veckor efter operation.

Idag (8/7) plockade jag äntligen av busken med röda vinbär. Det har regnat och stormat från och till i flera dagar så det gällde att passa på idag när solen tittade fram. Men, men så jobbigt för ryggen! Trots att jag satt på en låg pall mest hela tiden kunde jag knappt röra mig efteråt. Men nu är det gjort. Det blev nästan 3 kg som hamnar i frysen tills vidare.

Bild från https://www.stakmaskinen.se/

8:e veckan efter op

1. Fortsätter träna på gym det jag kan. Går inte på löpbandet eftersom jag då känner av vänster höft mer.... Värmer upp med stakmaskinen.
2. Stel/stum i vänster lår.
3. Kan sätta på mig strumpor och skor utan hjälpmedel.
4. Drar på trosor och byxor stående och på ett ben.
5. Behåller en dyna i Lamino fåtöljen
6. Tar bort toaförhöjningen 2 juli. Inga andra hjälpmedel.
7. Ryggen är fortfarande inte ok. Värst på morgonen.

Stelhet vecka 9

Vart tog sommaren vägen? Nåja, det här brukar kallas svensk sommar. Blygsamma temperaturer, ömsom regn och ömsom sol. Det är ok om vi bara slapp den jobbiga blåsten!

Jag går nu in i vecka 9 och tyvärr känns det inte som att det går framåt. Det är främst vänster höft/ben och rygg som bromsar utvecklingen. Min högra höft känns bra och det får jag vara glad för.

Fortsätter att träna på gymmet och känner att jag blir starkare. Jag tränar på förmiddagen och det är gott om plats i gymmet. Många i min ålder har slutat eller pausat sitt gymkort p.g.a. Corona. Men jag skulle inte kunna vara utan träningen och det känns ända tryggt med de åtgärder som gjorts på gymmet med framför allt uteträningen. Vi är ett troget gäng där som kämpar på.

Jag börjar med mina övningar inomhus och efter det deltar jag i ett gruppass utomhus 9.30 om vädret tillåter. Jag får inte längre träningsvärk, vilket är ett tecken på att jag är på G.

Black and white

De senaste veckan har jag suttit en del vid symaskinen vilket min rygg och mina höfter inte tycker om. Jag blir stel och stum i benen och ryggen ska vi inte tala om. Men jag har fått lite gjort och känner mig nöjd. Jag fortsätter sy mina små axelväskor som fungerar som en extra ficka när man inte vill dra på en "stor" väska.

Därefter har jag sytt två sommarklänningar, en svart och en vit. Mitt tygskåp är fullt och jag behöver rensa ut lite tyger, antingen sy eller kanske ge bort? Nu plockade jag fram ett tyg som jag köpte i Indien för många år sedan (det svarta med ikat mönster) och ett vitt tyg i linne/viskos som en gång var ett par vida omlottbyxor. Att sy är rena terapin och det är så tillfredsställande att skapa något av det jag redan har liggande!

2 månader

13 maj och 2 månader sen jag opererade höger höft. Det har gått fantastiskt bra! Har känt mig rörlig och stark i benet nästan från dag ett. Det är vänster höft som gör sig påmind och ryggen! Men de senaste dagarna har varit lite lugnare....peppar, peppar. Jag inser vad det påverkar mig i mina vardagssysslor. När varje rörelse känns i ryggen undviker jag mycket och det blir en ond cirkel.

De senaste dagarna har jag börjat ta Ipren morgon och kväll. Jag vet inte om det har haft någon betydelse att ryggen nu är bättre och vänster höft känns mindre stum. Men jag ville testa.
Jag fick veta att jag inte skulle ta antiinflammatoriska tabletter efter operation p.g.a. det skulle försämra för min protes (hybrid) att växa fast. Men nu har det gått så pass lång tid så det är ok.
Jag har även plockat fram värmedynan och den är skön för ryggen.

9:e veckan efter op

1. Ont/stel i ryggen 
2. Gick en runda på drygt 1 km utan kryckor eller stavar. Kändes inte ok, så nästa gång blir det stavar.
3. 13 juli och 2 mån efter op är ryggen något bättre. 
4. Går ca 1 km på löpbandet och det fungerar bra för min vänstra höft.
5. Äter Ipren (morgon) och kväll.
6. Går ofta över 90°, men är försiktig! 
7. Behöver inga hjälpmedel när jag sätter på mig strumpor och skor.

Vecka 10 - 14

Vänder det nu?

Nu känner jag att mig starkare i kroppen och min vänster höft är bättre. Även ryggen är mer hanterbar. Jag har plockat fram värmedynan och sitter med den en stund morgon och kväll.

De senaste dagarna har jag verkligen känt skillnad både vad gäller ryggen och min vänstra höft som halkat efter i rehaben. Jag har dock en bit kvar innan jag kan röra mig som innan. När jag tränar på gymmet har jag svårt att komma ner och upp från mattan/golvet. Undviker att böja höften mer än 90°... vill verkligen inte riskera något. Men jag längtar verkligen till den dag jag kan röra mig som innan, sitta på huk och kanske, kanske korsa benen.....
Jag får gå försiktigt fram och inte överanstränga mig. Men i och med att ryggen är något bättre blir jag också rörligare, vilket är skönt.

Mina ärr

Härom dagen försökte jag fota mina höfter med ärr. Det vänstra som snart är 11 mån är betydligt längre. Där var det 25 agraffer efter operationen i jämförelse med min högra höft som hade 20 agraffer. Högra ärret sitter dessutom lite högre och längre bak på höften och är drygt 2 mån.. Lite svårt att själv fånga det på bild.

Finbesök

Yngste sonen med familj kom på besök i fredags (17/7) och lyckades pricka in veckans finaste kväll. Det blev middag utomhus med grillat + tillbehör. Yngste barnbarnet växer och utvecklas från gång till gång.💓

Onsdag 22 juli kommer äldste sonen med familj på besök en vecka. Huset fullt med andra ord.

10:e veckan efter op

1. Ryggen lite bättre, inte bra men bättre!
2. Använder värmedynan för ryggen.
3. Tar Ipren/Ibumetin (morgon) och kväll.
4. Starkare i bålen och det påverkar ryggen positivt.
5. Vänster höft bättre, - äntligen!
6. Rör mig lättare, kliver upp på stolar/trappall utan problem.
7. Blir stel i ryggen efter stillasittande!
8. Använder inte stavar vid promenader.

Sommar och huset fullt

Det är inte ofta vi samlas hela familjen men nu hände det. Äldste sonen med familj anlände onsdag kväll (22 juli) och på fredag dyker även dottern upp med sina barn. Yngste sonen med familj kommer upp från Helsingborg och vi blir 15 personer till middag. Nåja, lille Tage tar inte upp någon plats vid bordet.

Även om väderprognoserna visade på regnskurar mer eller mindre varje dag fick vi sköna dagar med sol ute i trädgården.

Det blir många steg varje dag och för lite sömn vilket leder till att jag en dag får ordentligt ont i min högra höft och jag tar till en krycka. Men efter en dag med vila känns det bättre.

11:e veckan efter op 

1. Överansträngning - huset fullt och många steg och rörelser. Går med en krycka en dag och mot kvällen känns bättre.
2. Inga problem att ta på mig strumpor och skor och att knyta snören.
3. Rör mig "fritt" i sängen. Använder fortfarande min knäkudde för den är så skön. Men skulle kunna klara mig utan den

Pustar ut

Nu är huset tomt igen och tvättmaskinen går för fullt. Det var mysigt att ha alla barn samlade och att få träffa alla barnbarn, det är inte var dag vi träffas samtidigt här hemma.  Men det är också tröttsamt..... När man är van att vara två i huset blir det stor omställning. Vi är ju inte purunga precis och orkar inte som förr. Det är inte bara det praktiska utan även rent psykiskt.

Träning

Det har inte blivit mycket till rehabövningar dessa dagar förutom allt spring hit och dit i huset och i trädgården, men jag saknar styrketräningen på gymmet.

På fredag 31 juli körde jag in igen och gjorde mina övningar innan jag deltog i passet Styrka - Balans. Idag stannade vi inomhus men övningarna var ungefär samma. Riktigt bra pass och det kändes så bra att vara tillbaka. Jag blir rörligare och starkare! Ryggproblemen finns kvar men de är hanterbara.
En dag i trädgården, när jag rensade i rabatterna, kom jag på mig själv att sitta på huk! Kändes helt normalt men reste mig försiktigt och undvek sedan att gå ner så långt. Jag vill verkligen inte riskera något men jag börjar få tillbaka min rörlighet och glömmer ofta bort restriktionerna.
Måndag morgon (3/8) körde jag in lite tidigare och deltog i Utefysen och sedan Pilates. Känns så bra! Jag undviker alla hopp eftersom det är alldeles för tidigt. Men det mesta klarar jag bra och noterar att styrkan i bålen är bra.
Utefysen är uppbyggd på stationer där vi gör övningar i 1 min, går till nästa station med en annan övning. Mycket roligt och varierande.

Det växer...

Hemma i trädgården blir det lite fix. Rabatterna växer igen, rosor behöver ansas, tomatplantorna ses över. Inga mogna tomater ännu men de är på gång.

Sovrumsfönstret blir mer och mer täckt av tomatplantorna.

Mina pelargonior har verkligen utvecklats, speciellt min doftpelargon (Rosengeranium) som jag planterade som små sticklingar i maj. Otrolig växtkraft.

12:e veckan efter op

1. Kom på mig själv sitta på huk när jag rensade i rabatten. Kändes naturligt men ska vara försiktig några veckor till. 90° restriktion i 3 månader.
2. Börjat äta Etoricoxib (istället för Ipren) för rygg och vänster höft. 
3. Deltar i utefysen på gymmet och det känns bra (3/8).
4. Ryggen betydligt bättre men vågar ännu inte ropa "hej".

Tillbaka i vardagen vecka 13 och 14

Det blev många steg i gränderna i Visby och det kändes emellanåt i höfterna, speciellt mitt vänstra ben. Men det var bara tillfälligt och dagen efter kändes det ok. Ryggen har varit mycket bättre den senaste tiden och hoppas att det ska fortsätta så.

Nu är jag tillbaka på gymmet och träningen känns bra. Nu deltar jag i utefysen, men anpassar övningarna när det behövs. Det gäller att komma ihåg att inte förivra mig och får ett bakslag nu.

På torsdag 13 augusti är det 3 månader sedan jag opererade höger höft och "vågar" jag gå ner på huk, dock med stor försiktighet. Jag har ju testat tidigare men nu ville jag göra det "riktigt" och föreviga det. Känns så skönt att mer och mer komma tillbaka till mitt gamla jag. Nåja, låren känns fortfarande lite stumma, speciellt det vänstra.

13-14:e veckan efter op

1. Kroppen fungerar bättre och bättre och jag deltar mer och mer i ordinarie träningspass på gymmet.
2. Sitter på huk utan problem. Men är vaksam och försiktig.
3. Når golvet med händerna utan problem.
4. Använder fortfarande min knäkudde i sängen för att den är så skön.
5. Kan ännu inte vinkla ut ben/knän som förr, när jag ligger på rygg. Men nästan och med hjälp av knäkudden som stöd.
6. Klär mig stående, dvs står på ett ben när jag sätter på mig trosor och byxor/shorts. 
7. Ont i ryggen igen i slutet av vecka 14. Tar fram värmedynan och hoppas den ska hjälpa.

Vecka 15 - 19

Utökad rehab

Min rehab på gymmet har nu utökats till 4 ggr i veckan. Startar med att värma upp på löpbandet inomhus då jag försöker att gå minst 1 km i rask takt, innan det är dags för gruppträningen utomhus. Hela sommaren har träningen kunnat bedrivas ute med endast några få undantag. Vi startar med 45 min cirkelträning, så rolig och varierad träning och min kropp klarar mer och mer. Vissa övningar anpassar jag så att det känns ok. Vill verkligen inte överanstränga mina opererade höfter så jag åker på ett bakslag igen, som i våras..... Det är hela tiden en balansgång att både utmana sig själv och samtidigt känna sig för vad som är bra. 

Tyvärr har min kondition blivit mycket sämre sedan artrosen slog till på allvar. Jag har inte kunnat få upp pulsen ordentligt och har fortfarande en bit kvar tills jag närmar mig mitt forna jag. Har dock börjat jogga så smått och kanske ska det nu bli lite lättare att komma tillbaka till min gamla form.
Efter cirkelträningen fortsätter vi med 25 min pilates, core eller styrka&balans beroende på veckodag. 

I och med att instruktörerna har flyttat träningen utomhus har vi varit ett troget gäng 70 plussare som har kunnat träna trots Corona tider. Fantastiskt bra! En stor eloge till dem!

Ryggen

Efter att ryggen varit bättre en tid så börjar den plötsligt säga ifrån igen. Jobbigast är det på morgonen och jag har svårt att röra mig naturligt. Men nu åker värmedynan fram igen och jag försöker sitta en stund med den innan jag kör in till gymmet. Den hjälper verkligen! Den mjukar upp musklerna i ryggen så jag kan röra mig lättare. Det i sin tur bidrar till att ryggen mår bättre..... 

Kan verkligen rekommendera denna till alla som har stela ryggar 😀

Skördetid

Det växer så det knakar och nu börjar mina tomater och gurkor mogna. Jag plockar varje dag och en del får nog så småningom hamna i frysen. Bönorna blev det inte mycket av. Jag hade endast en kruka med några plantor och det gav endast en kopp bönor. Men de var goda och efter att jag kokat dem hamnade de i en sallad. Jag tror inte jag kommer att så bönor fler gånger. Det ger för lite avkastning i förhållandet till insatsen.

Förra året blev det inte ett enda äpple på mitt träd (jo, kanske ett eller två som ruttnade bort) men i år ser det ut att bli en bra skörd. Men det gäller att hinna före fåglarna som gärna hackar på dem. Nu har jag tagit hand om lite fallfrukt och det blir en hel del torkade äppelringar och äppelflingor till yoghurten. 

15:e veckan efter op

1. Stel i kroppen på morgonen, speciellt ryggen.
2. Sitter emellanåt med värmedynan bakom ryggen. Den hjälper!
3. Rör mig obehindrat och känner knappt av höfterna.
4. Sitter gärna på huk och i barnets position.
5. Jo, vänster höft är stummare och när jag lägger handen på låret känns en något "hårdare" förhöjning än på höger sida.
6. Tränar på gymmet 4 dagar i veckan 60 - 80 min varje gång.
7. Tar nu pronaxen främst för ryggen. Hade redan lite hemma som räcker en vecka till.

Hitta en balans

Jag känner att nu börjar jag hitta min gamla form. Joggar emellanåt på löpband och på utefysen. Men samtidigt är jag lite rädd för att överanstränga mig. Jag fick en ordentlig läxa i våras då en instruktör (mycket duktig och erfaren) gav mig några övningar med gummiband. Syftet var att träna gluteus medius som blivit försvagad efter min första höftoperation. Men jag överskattade nog mig själv, var lite för flitig med övningarna så jag fick ont i höften. Det är så lätt att ta i för mycket när allt börjar kännas bra. 

Igår fredag 28 augusti, deltog jag i två ansträngande pass och idag (lördag) körde jag in och körde ett tufft träningspass på en timme. Nu blir det nog lite vila resten av helgen.

Vädret har slagit om och det har kommit en hel del regn de senaste dagarna. Det innebär att utefysen som har varit så bra har förlagts inomhus. Det funkar ju också, men saknar träningen utomhus.

Pilates

Ny vecka och solen har återvänt! Nu kör vi träningen utomhus igen och i måndags (31/8) avslutade vi som vanligt med pilates. Det är en av de passen som passar bra för höftopererade. 

Vänster höft fyller 1 år 

Idag, den 2 september, är det ett år sedan jag fick en ny höft på vänster sida. Det blev en tuff start och två extra dygn på sjukhus. (finns att läsa här) Men så småningom repade jag mig och kom tillbaka. När högra höften började säga ifrån mer och mer påverkades min rehab och jag fick pausa lite.

Nu ett år senare och har bytt även ny höft på höger sida sen drygt 3 månader är det faktiskt min vänstra höft som gör sig påmind. Nåja, jag har inte ont och kan i princip röra obehindrat. Men vänstra låret känns annorlunda, "tjockare" och stummare. Speciellt om jag ansträngt mig lite mer än vanligt, som t.ex långpromenad, intensivare träning på gymmet.

16:e veckan efter op

1. Det går framåt- gäller bara att "skynda långsamt"
2. Tränar flitigare på gymmet.
3. Vänster lår känns stummare och "tjockare". Speciellt när jag har ansträngt mig lite mer än vanligt.
4. Kan vinkla ut knä/benen när jag ligger i sängen.

16 veckor operation 2019

Restriktioner

I gruppen Höftledsopererade på Facebook diskuteras ofta olika restriktioner vi får efter operation. De skiljer sig en hel del från olika regioner i Sverige. 

Men de vanligaste är:

• inte får böja höften mer än 90° de första 3 månaderna
• inte vrida kroppen samtidigt som man reser sig
• inte sitta på huk (livslång?)
• inte lyfta tungt den första tiden
• inte korsa benen (livslång?)
• inte springa (?)
• inte hoppa (?)
• köra bil först efter minst 6 veckor

I vissa regioner har de slopat restriktionerna helt och där gäller försiktighet och sunt förnuft. Personligen tror jag mer på det senare, dvs sunt förnuft och försiktighet. Jag har nog "brutit" mot de flesta punkterna men jag är fortfarande försiktig med att inte vrida kroppen samtidigt som jag reser mig. Att hoppa känns inte heller bra så det undviker jag. Det gäller nog att lyssna på sin kropp och känna efter vad som funkar. Men det är min personliga åsikt och min egen erfarenhet efter två höftoperationer. Var och en måste känna vad som fungerar och ta ansvar för vad man utsätter sig för.

Äppeltider

I år är det tydligen ett "äppelår". Mitt Aroma träd bär rikligt med äpplen men jag har gallrat dåligt så de blir inte så stora som de brukar... Jag plockade ner lite idag (några kilon) och kokade äppelmos. Men det är bara början... Jag kommer att torka äppelringar och koka äppelmos varje dag framöver. Så härligt att kunna ta vara på egen skörd och sedan njuta av det i höst/vinter.

17:e veckan efter op

1. Känner mer av vänster lår. Får nog dra ner lite på träningspassen
2. Rör mig obehindrat i sängen. Sover ofta i "framstupa sidoläge", numera utan knäkudden....

Sämre

Efter träningen måndag den 7 september känner jag en lätt smärta i vänster lår när jag rör mig. Dagen efter står jag i köket hela förmiddagen. Kokar äppelmos, bakar äppelkaka och vinbärskaka. Kanske inte så klokt men jag försöker leva som vanligt utan att för den skull överanstränga mig. Nu har jag riktigt ont i höften och inser att jag måste backa flera steg. 

Jag börjar verkligen misströsta. Det är drygt ett år sedan operationen och jag trodde nog att det skulle kännas bättre. Jag har en inbokad tid hos min sjukgymnast nästa vecka och även om jag inte tror att han kan lösa mina problem så vill jag diskutera detta med honom. 

På gymmet har det hänt en hel del den senaste tiden. Hälsostudion har bytt ägare och en del förändringar har skett. Men framför allt har en ny energi tillkommit. Alla är glada och stämningen är på topp. De är de två absolut bästa instruktörerna som har tagit över vilket bådar gott för framtiden.

Lördag den 12 september var det Öppet hus med flera olika pass att välja bland. Jag var på plats och marknadsförde mina produkter, sålde en del. Jag deltog i Soma slow och pilates. I dagsläget vill jag inte utsätta mig för tuffare övningar.

Återbesök hos sjukgymnasten på Strandängshälsan

Tisdag den 15 september träffade jag min sjukgymnast igen. Det var ca 3 månader sen sist och jag ville diskutera min vänsterhöft som fortfarande inte känns ok efter drygt ett år. 

Han kollar rörlighet: - inga problem, styrka: - stor skillnad mellan höger och vänster. Mycket svagare i vänster ben (lår). Vi diskuterar mina "problem" och han ser lite fundersam ut och kan inte ge några tydliga förklaringar..... men han tyckte att jag skulle ta kontakt med min ortoped i Halmstad. 

Efter lite tvekan skickar jag ett meddelande på 1177 och efter några timmar blir jag uppringd och de bokar en tid för ett besök på ortopeden i Halmstad. Så smidigt och enkelt!

Jag har dock inga stora förväntningar men känns ändå bra att få tillfälle att diskutera detta med honom.

Till ortopeden Halmstad

Idag, 22 september, träffade jag Örn Ingólfsson, som opererade min vänstra höft för drygt 1 år sedan. Jag anlände i god tid till Halmstad sjukhus och till min förvåning blev jag inkallad omgående, alltså en halv timme innan utsatt tid. Man är annars van vid att få vänta lite "över" tiden. Men det är faktiskt flera gånger detta hänt i region Halland.

Jag försöker berätta om mina problem med vänster höft och han anser (som jag också gör) att det är muskulärt. Mitt vänstra ben är betydligt svagare och känns "tyngre". Känns tungt när jag ska gå uppför en trappa. Har jag varit igång lite mer en dag får jag ont i höften. Han tipsar mig en fysioterapeut i Halmstad som ska vara duktig på höfter. När jag kommer hem ringer jag honom och bokar en tid nästa vecka.

Fortsättning följer......

Härliga höstdagar

För övrigt har det varit sköna dagar med sol och bra temperaturer. Det blir en stund solen med en bok i öronen